Rörstrand - Entré

Denna serie gillar jag men har egentligen inte satsat så mycket på den utan bara köpt när saker har dykt upp till hyfsat pris. Delar för salt och peppar har ni sett förut här. Resten av delarna kommer nu.

Skålarna är nog de finaste delarna och dessa har jag på hedersplatsen, dvs på sideboardet. Fast två av dem är egentligen inga skålar och inte kaffekoppar heller som de brukar benämnas utan en form - skall leta upp en bild jag har men inte hittar nu.
    Den största skålen hoppas jag kunna byta ut mot en röd, men det är en ovanlig färg.

Här är karotterna och två av dem saknar lock (ingen som har något löst liggande som kan avvaras?). De skall vara ca 16 cm stora. Uppläggningsfat finns i minst två storlekar men det har inte blivit av att jag har köpt något.
    Dessa delar finns väl bara i grått om jag inte har fel.

Dessa delarna är lite mer färgglada och tallrikarna gillar jag verkligen. Serien såldes endast mellan 1957-60 och vissa av er vet säkert att det är Carl-Harry Stålhane som är formgivaren.
    Tallrikarna finns nog bara i grått och ljusgrönt men kannan i fler färger.

Bordsdekoration

Egentligen ganska meningslös men klart tidstypisk. Hittade den för två veckor sedan på loppis för 15 kr, och eftersom jag inte har haft någon sådan förut så tänkte jag testa hur det ser ut med en sådan på bordet. Eftersom den är kromad så passar den in bland andra prylar med samma yta i hemmet.
    Men jag vet inte om jag kommer att behålla den egentligen - får avvakta ett par veckor och se hur det känns. Har ni någon liknande?

Stengodsstaty

Köpte denna nonfigurativa "staty" i Markaryd i helgen. Märkt "Holm" i botten

Jag har inte kollat upp den än men den känns inte serietillverkad alls.

Prutade ned den från 850 till 650 kr. Den dyraste saken jag köpte där i år, och förmodligen den bästa också.

Salt och Peppar...

... Socker och Senap.

Clinen uppmanade oss att visa våra ströare och här är mitt bidrag!

Entré är en fin servis från Rörstrand som jag har köpt på mig en del delar från. Jag har ett par senapsburkar också men de saknar lock så de fick inte vara med på bilden.

Dessa högblanka ströare är nog inte så gamla som man kan tro. Men jag gillar formen så de får dispens och får stanna bland gamlingarna.

Pepparkvarnar ville hon att vi skulle visa också och dessa har jag inhandlat. Den ensamma till höger hittade jag på en loppis för några tior så den fick följa med hem. Annars gillar jag timglasformen på de andra och har hittat olika storlekar - finns det fler?. Alla på bilden är danska.
    Det finns faktiskt samlare på danska pepparkvarnar och en blogg om detta hittar du här.

Näst sista bilden visar ströare från Gustavsbergs servis Colorado. Ett mer utförligt inlägg om denna servis kommer här om ett tag. De delar som jag saknar av dessa färger vill jag gärna köpa eller byta om någon har.
    De svart/vita på vänsterkanten tillhör faktiskt inte Colorado utan såldes separat, men alla kallar dem för Colorado ändå. Finns även i limegrönt/vitt.

Detta blir sista bilden. Jag kom på att jag har ett par Blå Eld ströare också efter att Porslin och Nostalgi hade visat sina. Fast jag har en blå salt och en vit peppar. Köpta vid olika tillfällen, men jag gillar kombinationen.

Upsala-Ekeby - Negro

Jag samlar inte på denna serie men hittade en vas billigt för något år sedan och tyckte att den kunde göra sig på köksbordet (när jag hittar ett sådant). Sedan såg jag den större vasen till ett bra pris och tänkte då att de kunde passa bra ihop. Och för någon vecka sedan hittade jag fatet för några tior och då kunde jag inte låta bli att köpa det heller.
    Jag har sett många fler delar i serien men vill inte köpa på mig för många, men den största golvvasen är väldigt läcker. Hittar jag en sådan till bra pris så får jag nog ta upp plånboken!
    Teakbrickan kommer från Söwekonst, och det har jag några fler av.

Negro är formgiven av Ingrid Atterberg 1953-58 och finns i tolv delar. De har nummer 2124-2133 och golvvaserna har nummer 2136 och 2137.

Så här ser undersidorna ut på mina vaser. Jag vet inte om det är normalt att den mindre har denna typ av märkning men det vet säkert några av er bättre än jag.

Tio gamla vykort

Jag har under ganska många år köpt gamla vykort med retromotiv. Jag kommer att visa tio utvalda motiv som jag inte har visat på Retroforum förut.
    Jag har många fler så kanske kommer det ännu en omgång lite längre fram om intresse finns.

1 - Hallsberg - Västra Storgatan.

Ett vykort från tidigt 60-tal. Fotografen heter Elliord Mattsson och har tagit många vykortsbilder likt denna. Närmast kameran ligger grillbaren loket. Förmodligen har den försvunnit för många år sedan och man undrar vad som finns där nu.

2 - Saltsjö-Boo - Boo Sjukhus.

Ungefär lika gammalt som det förra. Ett sådant här motiv skulle man inte sälja idag. Även här är det Elliord som är fotograf och den Citroen modell DS som står på parkeringen är hans. Han hade med sin bil på många av hans vykortsbilder.

3 - Motiv från Knivsta.

Poststämplat 1960. På parkeringen ser man en liten trehjulig farkost som inte var ovanlig vid denna tiden men som man nu knappast aldrig ser i trafiken. Kanske en Messerschmitt KR 200. Jodå, Elliord har tagit denna bilden också.

4 - Norrköping - Smedstugeplan.

Detta kortet är nog lite yngre än de andra nio - från slutet av 60-talet kanske. Förutom Göteborg (och i viss mån Stockholm) så är det bara i Norrköping som man idag kör med spårvagnar i Sverige. Guloranga till skillnad från Göteborgs blåa.

5 - Mörby centrum.

En bild med mycket liv i. Kanske ett lotteristånd som människorna köar till. Sitter den fina klockan kvar på taket än idag undrar man? Mopeden är en typisk modell från runt 1960 men kortet är nog några år nyare. Och folkabubblor ser man inte heller nu så ofta.

6 - Morgongåva - Centrumhuset.

En bild som hade platsat i boken Tråkiga Vykort.. Och den gröna Cittran är säkert Elliords. Finns det affärer kvar i huset idag eller ligger där en pizzeria. Kanske är huset t o m rivet. Nejdå! Vid en googling hittar man både en frisör och distriktssköterska som håller till där.

7 - Tylösands Havsbad - Tylöhus.

Byggnaden inrymmer ett konditori med en massa plastbandsstolar i gult och rött. En mängd reklamskyltar på taket visar reklam för bl a Linjeflyg och Gevalia (som är det latinska namnet på Gävle där kaffet tillverkas). Passagerarbåten Prins Bertil görs det också reklam för.

8 - Malmslätt - Trafikkiosken.

En Ford Taunus, en folkabubbla och en SAAB 96 har parkerats medans förarna väntar på att få handla. Idag finns väl knappt en sådan här kiosk kvar utan man går in i en liten affär istället. Denna typ av vykort är från början svartvita men ett original har handkolorarats - därför kan färgerna se lite onaturliga ut, men det är det som är tjusningen.

9 - Gnesta - Torggatan.

Det ser lite öde ut men husen är nog ganska nybyggda. Ofta gjorde man vykort på nybyggda områden för att kunna visa hur fint det hade blivit. Kanske finns det ett hus nu där bilden är tagen ifrån. Och visst är det Elliord Mattsson som har tagit även detta vykort.

10 - Brommaplan - Metro Allivsbutik.

Parkeringen är fylld av bilar av olika modeller - både stora och små. Inte en kundvagn så långt man ser! Det finns även ett interiörkort från denna affär som vore kul att ha. Idag ligger här Brommaplan ICA Supermarket.

Äldre svenska magasin

Det finns ett antal svenska form- och inredningstidningar från 50/60-talet som är intressanta. Dels finns det artiklar om formgivare, arkitektur och prylar mm, men även annonser som kan ge mycket information. Vissa annonser hänger med i flera år, men ibland ser man en annons endast i ett nummer och då kan man starkt misstänka att annonsen sattes in precis då produkten lanserades.
    Bildexempel i uppslagen här nedan kommer från samma tidning som bilden på omslaget.


FORM (nr 1 1958) - bäst bland tidningarna. Mycket möbler, glas och porslin, och bra annonser. Skall man klaga lite så kan samma annons hänga med i många månader - ibland i flera år som med golvstringhyllan t ex.
    Om du skulle hitta en inbunden årgång så var observant på att dessa finns i två varianter - med eller utan annonser! Och utan annonser så är halva nöjet borta!

KONTUR (nr 8 1959) - ungefär som Form fast på engelska. Men den är utgiven av svenska slöjdföreningen och har enbart annonser för svensktillverkade varor.
    Förmodligen ett sätt att marknadsföra svenska produkter och kanske blev den inte så långlivad. Detta är det enda numret som jag har sett.

HEM I SVERIGE (nr 5 1955) - underskattad tidning som fokuserar mer på hemmets praktiska göromål och vad som behövs för att utföra detta. Även trädgård och inredning. En del informativa annonser här också.
    Tidningen bytte 1956 namn till Villatidskriften Hem i Sverige, och i mitten på 60-talet kortades namnet till Villa & Hem i Sverige.

ALLT I HEMMET (nr 9 1958) - en klassiker som kanske är lättast av tidningarna att hitta på loppisar. Innehållet är liknade nyss nämnda tidning, men har även matrecept och fakta om köksmaskiner. Mer färgbilder än de övriga nämnda tidningarna.
    Förutom Form den enda tidningen som existerar fortfarande.

SVENSKA HEM (nr 3 1956) - villa, inredning och trädgård och även här en hel del fina annonser. Men även reportage om konst och resor bl a.
    Lite större format än de andra tidningarna.

Har jag glömt någon tidning så påpeka gärna detta i kommentaren!

Salladsbestick

Sådana behöver man nog max ett par av men jag har fyra! Ändå har jag knappt använt någon av dem. Men de äter inte bröd (eller sallad) där de ligger, och sälja dessa skönheter tar emot lite.

De första paret ovan vet jag knappt något om, förutom att de är gjorda i Sverige. Väldigt välarbetade och fint formade teakhandtag. Närbilden på märkningen ser ut som KM Rostfri Sweden. Jag får försöka kolla upp dessa.

Nästa par (ovan) är lite mer välkända. Dessa har Gense gjort och formgivare är Pierre Forssell. Troligtvis från slutet av 50-talet. Annonsen kommer från Allt i Hemmet 1960. De har inget namn men är lika snygga ändå!
    18-8 betyder att stålet är legerat med 18% krom och 8% nickel.

Dessa är danska och helt i teak. Köpta i Helsingborg för ett par veckor sedan. Tillverkare är Nissen som även gjorde andra köksredskap i teak.
    Namnet kommer från ägaren Richard Nissen och kanske är det han själv som är formgivare också, men även Jens Quistgaard har designat föremål som har gjorts där.

Sista paret är också dansktillverkade och här är tillverkaren Herbert Krenchel, mest känd för sina krenitskålar. Och dessa var tänkta att passa till en större sådan skål.
    Man ser ofta svenktillverkade salladsbestick med detta utseende, märkta Mepal eller bara Made in Sweden, men dessa är kopior på de danska originalen som även är tyngre!

De mystiska plastskålarna

Jag har fem av dessa plastskålar och minst två personer till som jag känner till (bl a innehavaren av bloggen stajnich) har likadana. Ingen av oss känner till vem som är tillverkaren eller ålder på skålarna - nej faktiskt ingenting förutom att det i botten finns en relieftext "Melaminplast".

Inte förrän igår, för då hittade jag en annons i tidningen FORM, i specialnumret för H55-utställningen i Helsingborg 1955. Bilden visar tre skålar i olika storlekar, och då vet vi genast att det inte finns fler (om inte serien utökades senare).
    Bildtexten lyder "Skålsats från Industri AB Plastics..." och se där, då vet vi vem som tillverkade dem också. Tillverkaren bytte 1956 namn till Skaraplast - läs kortfattat om företaget här, och mer utförligt här. Bildtexten talar dessutom om att priset för dessa 1955 var 9, 6 och 4 kronor per del beroende på storlek.

Det står ingenting om vilka färger som den gjordes i, men mina är ljusblå utom den minsta som är gul. De andra två personerna har också dessa färger, men även skålar i rött - fick lov att visa en bild med den röda här.
    Rimligtvis finns alla tre storlekarna i alla tre färgerna, och 1955 borde också vara året då de kom. Diametern på skålarna är som följer; Stor - 23 cm. Mellan - 19cm. Liten - 15 cm.

Nedan en bild på märkningen i botten. I Nationalencyklopedin kan man läsa följande om Melaminplast:

"Melaminplast, typ av aminoplast. Melaminplast kännetecknas av stor hårdhet samt beständighet mot ljus, värme och hushållskemikalier och används därför som ytskikt i dekorativa laminat."

De är klart mycket mer opraktiska än de välkända Margretheskålarna då handtag saknas, men jag tycker att dess rena form är värd att uppskattas. Sedan måste man inte använda dem - de kan få vara snygga som de är.